Jag läste en tråd på Familjeliv.se om en kvinna som slutade äta p-piller för att bli gravid utan att berätta det för sin man. Den stackars mannen ville inte ha fler barn för tillfället och eftersom mannen i fråga ville det tog hon alltså saken i egna händer.
Jag antar att det är fler än jag som tycker att man är två om att få barn (kanske inte om man med hjälp av donator får barn som ensamstående men det är en helt annan sak)? Bara för att bebisen ligger i mammans mage i 9 månader betyder ju inte det att pappan inte ska vara minst lika delaktig när barnet kommer ut.
Jag förstår verkligen om man vill ha barn, men att gå så långt så att man går bakom ryggen på den man älskar är alldeles galet och orespektfullt!
Tycker jag, bör kanskse tilläggas. Håller ni med mig eller har ni rent av själva gjort något liknande?

5 SKRIV GÄRNA NÅGOT:
Att lura nån så e ju fel. Annars finns spermabank å världens möjligheter.
Jag håller helt med dig! Man är TVÅ om att skaffa barn, inte en! Det är jätteviktigt att båda föräldrarna är med på noterna, annars blir det lätt barnet som får lida i slutändan.
När jag själv blev oplanerat gravid var en av de viktigaste sakerna att min pojkvän var med på att behålla barnet för en fortsatt graviditet.
Pappan behövs och är absolut inte betydelselös som vissa tyvär verkar tro. dessutom ska väl barnet kunna känna att "både mamma och pappa ville ha mig".
håller med. orespektfult är inget ord...respektlöst kanske låter bättre. bra blogg
Orespektfullt/respektlöst, uppenbarligen förstod du vad jag menade..
Men vad gör man då när man själv vill skaffa barn men inte ens partner? jag vill skaffa barn men min partner vill vänta och vänta. Ibland tror jag om jag blir gravid kanske han skulle ändra sig. Han är så rädd för förändringar. Det är samma sak som oplanerat gravid, innan kanske ens partner inte vill ha barn men om man då blir oönskat gravid kanske ens partner tänker om. Det är inte det lättaste att göra abort. Vad tycker ni?
Tack för en bra blogg!
Skicka en kommentar