Tuvas inskolning är klar sedan i fredags och det har gått superbra! Hon har varit ledsen en endaste gång än så länge. När några små barn gräta och var trötta trodde Tuva nämnligen att de längtade efter sina mammor och då hade hon gråtit en skvätt. Det gjorde och gör ont i mitt hjärta att höra att hon har gråtit och jag inte kunnat finnas där. Kanske är det livets gång, att börja klara sig så smått på egen hand?
Fast jag hade då inte haft något emot om hon fått börja med det lite senare.. Hur som helst är jag glad att vi väntat såhär "länge" med att låta Tuva börja på förskola, nu förstår hon vad som händer och att vi kommer tillbaka och hämtar henne. Dessutom kan hon göra sig förstådd på ett helt annat vis. I efterhand kan jag helt enkelt konctatera att för vårt barn var det här det bästa. Det känns bra!
Idag ska Tuva bli hämtad klockan tolv av sin pappa efter att hon varit på måndagens obligatoriska utflykt, det är en trevlig måndags-tradition på Tuvas dagis. När jag kommer hem ska granen kläs. Mysigt! Lite tidigare än vanligt i år men det finns anledning till det..
2 SKRIV GÄRNA NÅGOT:
JA, man vet bäst själv vad som är det bästa för ens eget barn :) Va bra att det går bra iaf!!
JAg vill oxå klä granen, men vi tänkte vänta till torsdag, en vecka innan julafton :P
man kanske kan få se kort på granen iaf.. lite bilder hade varit kul, även fast det inte är på sötisen själv =)
Ni verkar ha det så mysigt ihop i er lilla familj =).
Skicka en kommentar